omenemilia

Idag är det 4 år sen ett unikt litet liv somnade in. På en dag som "egentligen inte finns" (skottdagen)..

Jag är garanterat inte ensam om att sakna dig, älskade lilla Curry.

Jag skulle bara...

Ja, ni känner kanske igen min sits tidigare idag. Jag skulle bara göra något ärenden på stan, egentligen bara två, men jag kom hem med lite mer än så.. :)

Några skratt rikare blev jag också idag då jag agerade barnvakt åt Alexander. Fantastisk liten kille det där, och snart kommer en liten tjej, jag kan knappt vänta!

Säg "hej" förresten till vår nya soffa. En Oxford soffa från Jakobssons möbler, en riktig skönhet och redan älskad!

Vidare till delvis skolboken, om svensk rättspsykiatri, och delvis landskapen på tv.

Puss peps!

Vem kunde undgå att njuta av det härliga vädret och solen en dag som denna?

Jag var snabb med att ta en promenad så fort jag fick möjlighet och det tillsammans med en kär vän på fyra ben.

Just i detta nu ser det ut som nedan hemma hos oss. Jag sittandes, ihopkurad, i en utav våra fotöljer. Soffan är såld och hos sin nya ägare och imorgon hämtar vi vår nya! :)

Skål från mig, med ett glas Proviva.

Jag vet precis vad jag hellre hade gjort en dag som denna.. :)

♥

Underbara sol, som du är efterlängtad när vi befinner oss i denna gråatid på året!

Sitter här och pluggar och solen värmer skönt genom fönstret.

Överväger en promenad och handla med en sallad hem såhär i lunch-tid, låter inte allt fel.

Ett break i pluggandet efter 6h är lämpligt, det måste jag ändå säga.

Blir till att avverka något program på tv i soffan, kanske rent av en power-nap. Känner att ögonen börjar ge med sig.

Likt motivationen till kvällens aktivitet. Har aldrig någonsin i mitt liv varit med om en liknande känsla och det är skrämmande jobbigt att känna av den. Vet varken hur jag ska hantera den eller reagera gentemot den. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Jag vet bara att om två måndagar idag och för 14 dagar därefter så bryr jag mig inte. Då finns ingenting annat. Bara livet deluxe.

Ja min helg rullar på fint dock med ett GIGANTISKT bortseende från igår. Åtminstone mellan 14.00 och 16.00. Nog pratat om det. Det räcker så. Vet knappt hur jag ska hantera det. Aldrig mer. Punkt slut.

Vidare hade jag det mys imorse tillsammans med lille Alexander då vi läste Mamma Mu-böcker, brottades och pusslade. Nu sitter jag i en ny-städad lägenhet i en utav våra nya fotöljer. Dessa två tillsammans med vår nya soffa som kommer i nästa vecka kommer bli som handen i handsken. Kan knappt vänta..!

Super charmiga, små, nätta öronlapps-fotöljer har vi lyckats få tag på. Dock ska dom kläs om.

Dags att möta upp Roberts föräldrar för en liten söndagsmiddag på stan. Vi hörs peps!

Älskling, känn ingen press men ett sådant här frier vore väl häftigt?!

Dog en aning, såå charmigt!

Så var det fredag och vilken fredags-känsla därtill, härligt!

Laddar för en skön helg med inte allt för många planer, startar dock med en liten roadtrip till Karlstad för att kolla på innebandy. Vidare siktar jag på umgänge tillsammans med min kära mamma, som jag längtar så efter!, och mys med min repsektive givetvis.

Jag står för musiken till och från Karlstad, några frågor? Nu kör vi!

En snabblunch och nu tillbaka i kontoret och med näsan i skolböckerna.

Varför begår ni människor brott därute? Är det en del utav vårt samhälle, skulle vårt samhälle inte fugera utan brott?

Många frågor, många teorier och perspektiv som delar mina åsikter i flera.

För en gång skull, på flera veckor, byter jag ut min tjocka skolbok mot något jag kallar "research".. för samvetets skull. Det är väl helt OK? :)

Alla hjärtans dag firades till viss del igår och det med två superfina presenter (till oss själva):

Samt en ny soffa som står och väntar på att få flytta in hos oss:)

Igår var det en dag som inte infaller allt för ofta - min kära mormors 90-årsdag.

Efter en hel dags firande med en mottaning som det stod härliga till om och familjemiddag så började jag tänka på det här med släkt. Det faktum att jag bara har mormor kvar av mina mor- och farföräldrar och dessutom aldrig träffat övriga. Samt att jag bara en morbror med 3 barn, d.v.s mina kusiner (sett från mammas sida). Att tillägga är att dessa inte är mina "riktiga" släktingar när mamma och hennes bror är adopterade.

Så tillbaka till begreppet "släkt" - vad är släkt? Måste det vara de vi har blodsband med eller rent av dom vi vuxit upp med? De sistnämnda har man ju i sig skapat sig band till, ett annat sorts band bortsett från blodsbanden.

Likt de vi binder till vår käraste eller vår bäste vän. Osynliga band som knyts och växer sig starkare allt eftersom. Till slut så kraftfulla att dom är svåra att klippa och väl klippna är smärtan oundviklig.

Likt de "regler" som skapas i och med dessa band - otrohet till exempel, generellt sätt är väl otrohet att bortse från dessa regler. Ett gemensamt synsätt av många.

Vad har vi för "regler" och plikter gentemot släkten?

Har vi några eller olika mot dom som vi aldrig träffat, sällan träffar eller dom vi träffar?

Släkten är trots allt vår historia, vårt förflutna, våra förutsättningar. Samtidigt något vi inte väljer, utan något vi föds till, och därmed något vi sällan har någon påverkan på. Eller?

Har vi rätt att "välja" bort släktingar, individer vi inte fungerar/kommer överens med?

Har vi rätt att ställa krav samtidigt som vi blir ställda inför krav?

Vi är ju trots allt människor, varelser, som vill ha kontroll samtidigt som vi blir kontrollerade..

Från en sak till en annan - vad hade jag på mig igår?

Jo jag invigde min fantastiska julklapp, i form av en långklänning, från min käraste. En kavaj och klackskor till det, satt fint det!

Det faktum att vi kan förse våra ageranden, våra handlingar med syften, det är det som gör oss till människor.

- Sociologister i ämnet Kriminologi

Efter mina vanliga söndags-kvälls-rutiner som bland annat innebär lättare form utav ansiktsbehandling, ligger jag i sängen och har tänkt avverka ett SATC-avsnitt.

Jag stämplar också ut från en riktigt riktigt bra helg. En myshelg, i Stockholm med min käraste.

Promenader i kylan, händer i handskar som håller handen, stros på stan, varm soppa i Kungsträdgården, bio i storstan, knappt något plugg, ingenting att passa. Där har ni delar ur vår helg.

Jag blickar mot en vecka fylld av plugg, träning och fortsatt lycka.

Ibland måste man stanna upp, mitt i pluggandet, och se på fina ting man har i livet.

Som att Skypa med sin älskade mamma och brorson till exempel.

Ett och annat leende rikare blev jag då allt!

Moa Lignell (från Idol) och hennes låt "When I held ya" går på repeat hos mig, fantastisk!