omenemilia

Äntligen är dessa skönheter mina!!

Ett lugn har omsvept mig idag, och jag har mått så väldigt bra.

Mycket, om inte helt, tack vare att jag var ledig idag och tillsammans med det fantastiska vädret åkte vi, jag och min familj, till min storebrors stuga. Vi hade skojj med liten Alexander, åt jordgubbar, åkte båt, drog fötterna i sand och doppade tårna i det iskalla(!) vattnet och hade det allmänt bra. Helt fantastiskt!

Kvällen avslutade jag med att genomföra och prestera bra på fystester som också innebar två personliga rekord. En klapp på axeln och ett kvitto på att jag jobbat mig uppåt!

Väl hemma åt jag spagetti och köttfärsås, med smak av curry och vitlök, i våra fina pasta-tallrikar.

Resterande dagar på veckan, när det är ett faktum att våra dagar i Sverige räknas neråt och vår resa kommer allt närmre, så ligger mitt fokus på att packa och få kontroll över alla viktiga papper som ska med. Pass och inträdesnummer o.s.v...

Nu måste jag ta tag i disken för att sedan ta en dusch.

Take care peps!

Efter ett mer eller mindre perfekt avslut på midsommarhelgen, med underbar middag hemma hos familjen Thunell, har jag gått in på en näst intill lika bra vecka. Min sista vecka i Sverige på sju veckor. Wow.

Det finns inget annat som rör sig i mitt huvud just nu. Det finns i mitt undermedvetna hela tiden. Jag kan finna mig själv ibland räkna ner dagarna, skriva packlista, drömma om Miamis beacher, New Yorks gator. Jag kan bara inte få nog. Och att jag kommer att få dela detta med den man jag älskar så högt här på jorden och rår så mycket om, bara det gör det hela minst lika härligt.

Men så kommer jag att tänka på mina käraste, på la familia framför allt. Hela veckans alla stunder som blir till övers mellan jobb, träning och förberedelser kommer jag spendera tillsammans med dom. Skrattandes, ätandes, kramandes och göra-ingenting, vad som helst bara jag gör det med dom. Är det såhär man känner när ens dagar blir räknade, att man vill spendera all tid man bara kan till sina närmsta? Skumt.. men sant!

Nu ska jag plocka lite här i hemmet efter en god middag.

Hoppas allt är bra hos er! Puss!

Hej peps!

Idag har varit en bra dag. En kort dag på jobbet, träning samt att Robert och jag kommit en bra bit i vårt USA-planerande. Idag har vi sett över hur många dagar på ett ungefär vi kan komma att behöva för att korsa denna gigantiska kontinent respektive hur många dagar vi då kan spendera vid varje stopp. Det känns skönt och mer realistiskt att få ett bättre hum och en bättre syn på hur vår resa kommer se ut, när vi kommer befinna oss vart, även om det bara är ett hum mellan tumme och pekfinger. På så sätt kan vi boka eventuella äventyr vi tänkt göra som helikoptertur, tandemhopp och baseboll. Häftigt va? :)

På tal om USA funderar jag på alternativ till rakning. Jag känner, just nu, att jag inte har någon lust att släpa med mig engångsrakhyvlar och lägga ner energi på att raka benen. Vaxning? Hårborttaggningsmedel? Salong eller inte? Är det någon som har några tips?!

Väl inte på tråden med skönhet så har jag en viss längtan att komma hem (något som jag inte borde få säga högt egentligen), men jag har sett en frisyr jag så gärna skulle vilja klippa. Åh jag blir alldeles ivrig av bara tanken. Samtidigt känner jag mig något klyven då jag vill spara ut håret, men det är såå tråkigt!

Nej, jag låter håret vara långt under resan och när jag kommer hem ska jag klippa mig och förlänga ögonfransarna. Det är också något jag blivit sugen på. Har fått för mig att det ska vara ganska snyggt och att man inte behöver se så trött ut, även osminkad(?).

Är det någon som har några tips och råd eller åsikter, let me know!

Nu ska jag hoppa in i duschen och läsa på ytterligare om USA.

Imorgon bär det av hem till landet för att fira midsommar. Precis som det ska vara!

Puss så länge! Glad midsommar

En stor portion pytt i panna med ägg, ärtor och keso samt ett stor glas mjölk satt fint efter en hård träning.

Nu tänkte jag sätta mig och köra igenom hela kroppen i form av stretching och lyssna på bra musik då mannen inte är hemma.

Hej peps!

Ja, jag lever! Det är bara mycket om dagarna nu, mycket jobb. Jag får bara tidiga morgnar och sena kvällar till övers. På så sätt ska det bli väldigt skönt att åka till USA. Inte för att prata ner jobbet men det ska bli skönt att inte behöva jobba ytterligare en sommar.

Jag har precis fått i mig färskpotatis och stekt falukorv med keso och spenat. Nu ska jag lägga mig skönt, och välförtjänt, tätt intill min underbara man i soffan och titta på So you think you can dance! Underbar avslut på dagen.

Puss så länge!

Godnatt.

Ni kan väl gissa vad jag håller på med...

Som det pirrar i hela mig av bara tanken på vår resa som börjar om 2 1/2 vecka.

Känslorna av längtan, nervositet och upphetsning gör sig till en kittlande kombination som får adrenalinet att pumpa samtidigt som jag inte kan låta bli att låta smile-musklerna jobba. Straxt intill finns också en svag men ändå återkommande känsla av stress - har vi ordnat allting, är vi förberedda, har vi alla försäkringar, tänk om vi inte hittar, osv. Men skönt nog finns det en röst inom mig, en övertygande sådan, som säger att "det ordnar sig".

Det här är en drömresa, för både mig och Robert, också en ganska så spontan sådan. Vi har inte planerat resan in i minsta detalj och det är å andra sidan charmen i sig. Vi har några utgångspunkter, resten ser vi som en bonus. Vilket jag tror kommer bli en alldeles fantastisk, uppskattad, överförväntan bonus.

Nu måste jag göra mig iordning, ska möta upp min man för att handla om en stund.

Ha en bra dag!

Som jag varit effektiv idag - sprungit ärenden, som innebär bland annat fynd och inhandling av inredning till lägenheten som överkast och ljusstakar t.ex., samt kört tur och retur till Arlanda flygplats för att hämta hem storasyster och Carl. Vi kom lagom hem till säsongspremiären av So You Think You Can Dance, bästa!

Nu vidare till tvn och min drömaktivitet som jag gärna skolat om mig till med ett fingerknäpp. Faktiskt.

Puss så länge!

(Detta kunde ha varit oss i bilen idag)

..om jag får lov och säga det själv.

Skjortan var ett riktigt fynd, ord.pris 699. Nu var den nedsatt till halva priset. Man tackar, man tackar!

Skorna är några av mina favorit par, love those!

Hej så länge!

Godmorgon på er!

Alldeles snart kommer mamma och hämtar upp mig. Vi ska åka och vara barnvakt nu på förmiddagen åt Alexander. Kanske tar vi en sväng till Holmen och tittar på alla djur eller går på upptäcktsfärd efter grävmaskiner eller fåglarnanana (om du frågar Alexander), vad vet jag.

Senare ska mamma och jag gå och kolla på tyger till tänkbara gardiner till sovrummet och annat smått.

Jag kan redan nu summera denna måndag - HÄRLIG!

Puss så länge!

Vilken morgon, inte sant!? Vilken värme! Kunde inte låta bli att ta en promenad imorse i sommarsolen och den friska luften, mycket med tanke på att jag ska spendera dagen instängd på mitt jobb men ja, ja är inte bitter ja.. eller jo, lite kanske. Hehe! Men jag ser fram emot ikväll, då har Robert och jag tänkt tända grillen här på vår innegård och grilla fläskfilé som har legat i marinad sen igår förmiddags, mums!

Till jobbet har jag ett par ljusa shorts och min svart topp från H&M al la New York. Och som jag längtar dit!! Ja till New York alltså, 15-19 augusti kommer vi spendera i den fantastiska storstan. Och om bara tre veckor på måndag åker vi, helt ofattbart men samtidigt så obeskrivligt härligt!

Hoppas ni får en fin dag, nu måste jag bege mig till jobbet.

Puss peps!

Det här ska vara för ett år sedan. Helt sjukt.

Men sant är att det är jag tillsammans med världens finaste person och mamma, min mamma ♥

Jag känner mig lika grå som vädret utanför fönstret idag, lika tråkig.

En stark och obehaglig känsla ligger kvar och gnager från igår, en stark känsla av frustration och delvis rädsla.

Jag noterade en man igår på gatan. Vad som fångade min blick hos honom var hur han gick, ostadigt och halvt vinglande. Han hade inte båda fötterna på jorden helt enkelt, han svävade bland moln, påverkad av det ena eller andra. Det syntes. Han gick liksom och tittade på ingenting.

Jag passerade mannen, för att sedan träffa på honom igen ett par timmar senare, vid en vägkant. Dock var han inte ensam, han stod med två poliser och ett yngre par straxt bredvid. Två bilar verkar också vara involverade, någon sorts kollision har inträffat. Frustrationen kom när jag räknade ut 1+1, något som mannen i fråga inte gjort. Idioten hade suttit sig bakom ratten i det tillstånd han befann sig i. Frustrationen kombinerades med rädsla när jag insåg vilken olycka mannen hade kunnat förorsaka, och att det hade kunnat varit jag eller någon i min närhet han skadat. Sen slog det mig faktiskt hur vanligt detta är, att det är ett faktum att detta händer varje dag. Fy fan säger jag bara. Bara tanken ger mig rysningar och känslan av obehag.

Ja dunder och brak sägs det utanför fönstret. Åskan är inte långt ifrån oss, men Robert och jag sitter i soffan, i vårt underbart fina och nya hem, och tittar på landskampen på tv och snickrar IKEA garderob. Ja, jag vet - mycket tjat är det om denna nya lägenhet men som jag älskar den och det faktum att vi flyttat! Det känns som en nystart och något som verkligen är vårat, mitt och hans liksom. Också är det fantastiskt roligt att hela tiden små plocka med saker, inreda, pilla och tänka. Men jag ska också erkänna att det kan vara ett helvete ibland.. hehe!

Just nu befinner vi oss, eller åtminstone jag, någonstans mellan en sorts nykärlek, ett kaos, ett ingemansland för vad som komma skall och nuet.

Jag försöker njuta så gott jag kan i alla sitsar och gotta mig i alla dess ljusglimtar.

Har ni sett vad långt hår jag fått?! Men tänk att jag ska klippa mig efter USA. Jag saknar det korta!

Nu blir det sängen, och förhoppningsvis får vi vakna till fågelkvitter (något bättre än gatusopare, lastbilar, morgontrafik, osv) likt vi gjort tidigare morgnar. Godnatt.

Skååål (i Loka Päron), här i vårt nya hem. Jag kunde inte vara mer nöjd och glad, för vårt så fina fynd i form av denna lägenhet, för vår nya UNDERBARA murgröna (tack mamma!!), för oss. Så fantastiskt att vi har funnit varandra, min Robert och jag.

Godnatt peps.

Kartonger står hej-vilt utspridda i hela Drottningen och det känns som om jag bor i en enda stor låda just nu.

Men det är skit samma, första flyttlasset går idag!!!  :)