omenemilia

Sitter här med mina studier framför mig, Kriminologi, och funderar över just det.

Kriminell. När är man kriminell? När man bryter mot lagen kanske.

Men om jag går mot röd gubbe, är jag kriminell då?

Säg att jag bryter mot lagen upprepade gånger, kontinuerligt. Då är man väl ändå kriminell.

Men om brottet i sig är olagligt här, i mitt samhälle men inte i ett annat, är jag fortsatt kriminell då?

Utifrån det Humanistiska perspektivet på Kriminologi som innebär att vi är drivna varelser utefter bl.a. våra valmöjligheter och vår frihet beroende på på var och i vilket samhälle vi lever i. Förutom de basala behoven som att äta, sova och dricka så drivs vi av något, en motivation, mot ett självförverkligande.

"Maslow´s behovstrappa" beskriver detta väldigt bra när vi vill vid trappsteg 1, Mätta våra fysiologiska/basala behov.

När vi känner att vi uppfyllt första trappsteg kan vi ta klivet upp till nästa o.s.v. Man kan också vända på det och säga att känner vi oss inte säkra och trygga har vi svårt att söka kärlek och tillhörighet. Och är vi framför allt hungriga och frusna är inte kärlek och trygghet det första vi letar efter.

Som sagt, beroende på vart vi befinner oss i världen varierar allas situation utav denna trappa.

Människor som lever i krigshärjade och fattiga länder befinner sig enbart på det första trappsteget i hopp om att hitta mat för dagen eller rent av gå och fundera över: Kommer jag överleva dagen?

Samtidigt funderar vi, i västvärlden/i-länderna, på om vi ska välja pizza eller korvstroganoff till middag eller vad vi rent av ska "göra med vårat liv".

Eller så kan man som jag, sitta och längta tills vi får lön så jag kan åka och handla min efterlängtade müsli, fil, toapapper, you name it.. Visst är det hemskt?..