omenemilia

Så var det dags för ett uppväckande i denna blogg.

För ja, I'm back. Tillbaka efter semester, tillbaka i Sverige, tillbaka i verkligheten.

Jag lät mig omfamnas av Sverige med en alldeles fantastisk resa i bagaget.

"Alldeles fantastiskt" lever i dessa sammanhang inte upp till sin verkliga kapacitet, det räcker inte till.

Inget ord är tillräckligt starkt nog, målande nog, för att berätta denna resa.

Hemresan isig kändes som ett abrupt slut på en härlig dröm, landningen blev dock lika härlig då både Robert och jag är omringade av alldeles underbara människor, också kallade våra familjer, som tog emot oss mjukt i fallet ur uppvaknandet.

Dessa 7 veckor i USA, så långt bort från den vanliga vardagen som det nästan bara går, har varit som en paus eller rent av en semester från "livet" vilket till viss del säger emot sig själv när det är just det jag levt i USA, Livet.

Hur som så har verkligheten jag nu vaknat upp till igen visat sig från sin goda sida och jag gillar det jag ser.

Jag ser fram emot vad som komma skall, även om jag inte är fullt medveten om exakt allt som kan tänkas komma.

Jag välkomnar det i alla fall med öppna armar, nu ska jag fortsätta Leva Livet.

En liten nyhet för vissa utav er kanske, jag lämnade kvar en del av mig i USA, i Miami för att vara exakt.

Kul att vara tillbaka! Hoppas dom flesta av er också hittar tillbaka.