Jag är tillbaka, inget kan slå mig nu


Så befann jag mig plötsligt där,
i ovetskap till en början
Men jag befann mig ändå där,
i den sits jag inte varit i sen början av oktober 2008 om jag inte minns helt fel.
Det vill säga början av 08/09-säsongen.
Jag gjorde alltså min första officiella premiär på planen idag i och med dagens säsongs premiär.
Nog för att det bara gällde en halv match men jag fick ändå till, eller lyckades sno åt mig rättare sagt, en assist samt att jag räddade en straff. Det kändes skönt att dunka sig i bröstet efter en sådan, helt OK start!
Tack!

Kvällen har jag spenderat hemma, i min ensamhet, bortsett från mina föräldrars sällskap.
Trots fina erbjudanden från annat håll kände jag mig inte energisk nog.
Men trots det har kvällen slutat med att jag längtat efter sällskap, närhet. Någon att prata ut känslorna med.
Det får jag ta med första bästa imorgon, stackars den :)
  Nu väntar sängen. Puss peps!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0