omenemilia

Det kändes som om någon klippte av min energisladd idag.
Som om någon pumpade ur all luft ur mina lungor.
Anledningen kan låta töntig, men den är sann.
Anledningen är den inställda träningsmatchen imorgon eftermiddag.
Den som skulle komma att bli min första på jag vet inte hur länge..
Eller vänta... det är ungefär 1 1/2 år sen jag spelade min senaste match, nu när jag tänker efter.
1 1/2 år.. Det slog mig nu att det faktiskt är så länge sen. För länge sen.
När en sådan uppenbarelse slår mig gör det ont, någonstans i bröstet. Och i magen.
Det gör ont att inse, trots att jag är tillbaka! Där jag tillhör och där jag så förbannat mycket längtat efter att vara.

Jag blickar framåt mot nya träningar och nya träningsmatcher.
Också med sikte mot kvällen som är tänkt att spendera med folk från jobbet.
Nu vidare till min eget hemgjorda lasagne!
Puss peps